Extramaterial

[Евгения Алексеева]

Här publiceras extramaterial såsom systemriktiga bilder, artiklar osv. som illustrerar det systematiska tänkandet

[Евгения Алексеева]

Metod vid självmordförsök påverkar prognos

[PRESSMEDDELANDE 2010-07-13] Metoden som används vid ett självmordsförsök har stor betydelse för risken att ett självmord senare fullbordas, visar en långtidsuppföljning från Karolinska Institutet. Resultaten kan vara till hjälp i den akuta riskbedömningen efter självmordsförsök.
Bo Runeson Foto: Stefan Zimmerman

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i åldersgruppen 15-44 år. Tidigare forskning har visat att personer som tidigare har försökt ta sitt liv har en kraftigt förhöjd risk att begå ett självmord. Andra kända riskfaktorer är psykisk sjukdom och drogmissbruk. Den nya studien, som följer upp personer som genomfört självmordsförsök, är en av de första som jämför grupper som använt olika metoder vid självmordsförsöket.

Resultaten, som publiceras i ansedda British Medical Journal (BMJ), visar att risken för fullbordat självmord är särskilt hög för personer som genomfört självmordsförsök genom hängning, dränkning, hopp från hög höjd eller med skjutvapen. Det är till exempel sex gånger vanligare med självmord efter ett hängningsförsök, och fyra gånger vanligare efter ett dränkningsförsök i jämförelse med den vanligaste metoden som är förgiftningsförsök.

Forskarna upptäckte också att risken var särskilt stor redan under den första tiden efter ett hängningsförsök, samt att samma metod ofta användes vid självmordsförsöket och det slutliga självmordet.

- Resultaten kan vara till hjälp i den akuta riskbedömningen efter självmordsförsök. Flera faktorer är viktiga som den psykiska sjukdomen och den suicidala avsikt man har, men det är alltså viktigt att också väga in om man använt en våldsam metod när man bedömer risken på kort och lång sikt, säger professor Bo Runeson som har arbetat med studien.

Studien inkluderar nästan 50 000 personer som vårdats på sjukhus efter ett självmordsförsök under perioden 197382. Under uppföljningstiden, som varade fram till 2003, begick 12 procent av studiegruppen, eller 5740 personer, självmord.
Publikation:

Runeson B, Tidemalm D, Dahlin M, Lichtenstein P, Långström N,
Method of attempted suicide as predictor of subsequent successful suicide: national long term cohort study

BMJ online 13 July 2010
källa: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130& ... ewsdep=130


alltså att en person med hörseln löper enligt statistiken sex gånger högre risk att lyckas vid sitt nästa eventuella självmordsförsök. Detta är alltså i jämförelse med förgiftning, vilket är en en metod som oftast används sav synvektorn. Synen använder detta som en hysterisk utpressning.

[Milkael]

Några länkar om Dr. Phil och otrohet mm. De är inte helt kompletta, men det finns säkert mer som jag inte hittar nu.

[Евгения Алексеева]

Källa:
http://www.lakartidningen.se/07engine.p ... leId=15049

BVC i nyckelposition för tidig diagnos – om studierna håller
Allmän screening för autism kan bli realitet vid 2,5-årsbesöket

Staffan Janson, professor, barnläkare, Karlstads och Örebro universitet

staffan.janson@kau.se

Margareta Blennow, barn­hälso­vårdsöverläkare, Södersjukhuset, Stockholm


Sammanfattat

Prevalensen av autismspektrumtillstånd är troligen 0,5–1 procent.

Stora framsteg har gjorts på senare tid för att förstå den tidiga symtombilden.

Om preliminärt goda resultat från pågående försök med screening av autismspektrumtillstånd kan bekräftas, kan allmän screening av barn vid 2,5 års ålder komma att införas på landets barnavårdscentraler.

O Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med multifaktoriell och ofta polygenetisk bakgrund, som brukar karakteriseras av de tre huvudsymtomen:

• sociala interaktionssvårigheter

• kommunikations- och språkstörning

• stereotypa och repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter.

Autism är sannolikt inte ett renodlat tillstånd, eftersom det nästan alltid finns tilläggsbesvär som ADHD, utvecklings- eller varseblivningsstörningar och motoriska svårigheter.

Att svårighetsgraden och sym­tomdebuten varierar talar för att både genetiska faktorer och tidig omgivningsexponering är av betydelse för utvecklingen av funktionshindret.

Den rapporterade prevalensen av autismspektrumtillstånd har ökat mellan fem och tio gånger under de senaste 20 åren. Det är dock en kontroversiell fråga om det skett någon verklig ökning eller om det handlar om förbättrad dia­gnostik eller båda delarna. I både Europa och USA uppskattar man att prevalensen är mellan 0,5 och 1 procent. Det innebär att dessa funktionshinder är en betydande börda både mänskligt och ekonomiskt [1].

Betydande dokumentation finns i dag

Under de senaste två decennierna har stora framsteg gjorts för att förstå och identifiera de sociala kommunikationssvårigheterna hos barn i åldern 2–5 år med autismspektrumtillstånd. Det finns i dag en betydande dokumentation över hur vanliga de olika funktionsnedsättningarna är och hur dessa barn skiljer sig från barn med uvecklingsförseningar och barn med en mer normal utveckling.

Även om vissa symtom kan visa sig redan under spädbarnsåret har hittillsvarande forskning inte kunnat ta fram säker diagnostik för barn under 2 års ålder. Longitudinella studier från senare år har dock bekräftat att brister i uppmärksamhet och i riktat socialt samspel vid autism kan vara tydliga under andra levnadsåret och att screening för autismspektrumtillstånd bör vara möjlig mellan 2 och 3 års ålder.

Senare tids forskning stämmer också med äldre retrospektiva studier, där många föräldrar till barn med autism redan under spädbarnsåret anat att barnet är annorlunda, eftersom barnets samspel och gester upplevts som avvikande – även om de flesta föräldrar tycks reagera mest över barnets försenade språk­utveckling [2].

Screening vid 2,5-årsbesöket på BVC

I detta nummer av Läkartidningen presenterar Gudrun Nygren et al från barnhälsovården och neuropsykiatrin i Göteborgsregionen ett pågående projekt för tidig upptäckt av autism vid 2,5-årsbesöket hos sjuksköters­ka på barnavårdscentralen.

Det handlar om dels en språkscreening med föräldra­frågor och en strukturerad be­­dömning av barnets kommunikation vid besöket, dels en specifik autism­scree­ning enligt ett validerat amerikanskt instrument (M-CHAT [Modified checklist for autism in toddlers]) till föräldrar och uppföljningsintervju vid utfall, dels observation av »joint attention« (ömsesidigt samspel).

Preliminära erfarenheter efter ett år talar för att de barn som upptäckts vid screening vid fortsatt utredning bekräftats ha svårigheter som föranlett behandlingsinsatser. Man anger också att man troligen upptäckt de allra flesta barnen med autism vid en beräknad prevalens på 1 procent.

Göteborgsprojektet måste följas noga

Erfarenhetsmässigt är det betydande utbildningsinsatser och åtminstone initiala konsultationer som krävs för att införa nya screeningverksamheter inom hälsovården, och det finns anledning att följa Göteborgsprojektet med stort intresse. Om resultatet är framgångsrikt även på längre sikt, finns det anledning för Sveriges barnhälsovårdsöverläkare att diskutera om denna typ av screening kan genomföras på bred front.

Men innan det kan komma på tal bör screeningverksamheten i Göteborgsregionen ha pågått i ytterligare några år så att man kan uttala sig om dess prognostiska värde. Även om man kan påvisa en god sensitivitet, kan det visa sig att specificiteten är relativt svag. Med en relativt låg prevalens (0,5–1 procent) kan det ge betydande överdiagnostik, där oro bland föräldrar och ökade kostnader måste ställas mot vinsterna av tidig diagnostik och tidiga interventioner.

Om man dessutom kan påvisa att det språktest som används i Göteborg är av avgörande betydelse för screeningens utfall, kommer man att få ta ställning till om även detta ska prioriteras före de språktest som nu används i landet och som till största delen utförs vid 3 års ålder.

Kontrollerade utvärderingar behövs

Från Stockholmsområdet har nyligen publicerats resultat, som pekar på nödvändigheten av kontrollerade utvärderingar. Där 18-månaders barn screenades med det engelska CHAT-instrumentet fick inte fler barn autismdiagnos före 3 års ålder än i kontrollområdena där CHAT inte användes.

Däremot ökade det totala antalet barn med diagnos före 3 års ålder markant under 2000-talets första decennium – eventuellt som en effekt av generellt större uppmärksamhet hos föräldrar och personal [3].

Som att vända en oljetanker inomskärs

Både utländska studier och Göteborgsstudien talar för att 2,5 års ålder kan vara rätt tidpunkt för autismscreening, men detta behöver utredas vidare.

Erfarenhetsmässigt vet vi dock att en fastlagd tidpunkt för screening ger ökad kunskap hos personalen att upptäcka och remittera vidare utan fördröjning. Autismscreening skulle också kunna innebära att hälsovårdspersonalen upp­­­märksammar barns kommunikationsförmåga även vid andra tillfällen när de möter barn och föräldrar.

Personalen inom barnhälsovården är ett tåligt släkte, men att genomföra betydande nationella förändringar i hälsovårdsprogrammet är som att vända en stor oljetanker inomskärs. Det gör man inte utan ett väl uppgraderat sjökort och duktiga lotsar.

[Inna S.]

Евгения Алексеева
Евгения, воспользовавшись гуглом-транслэйт, я так понимаю, что речь идет об исследованиях детской аутичности. А можно в кратце по-русски, было бы очень интересно, думаю, не только мне Спасибо большое!

[Sima-Israel]

Да, Евгения.
Такие эксперименты пожалуйста не для тугодумов). Долго пыталась эти буковки на русские перевести, пока не додула, что это просто какой то незнакомый мне язык

А может вам на иврите статейку выложить)

[Евгения Алексеева]

А может вам на иврите статейку выложить)

Серафима! Это гениальная идея! Наш тренинг прошло много людей из Израиля, давно пора уже открывать раздел, выкладывать туда системные вещи и распространять СМ на весь Израиль. Если Вы согласитесь вести этот раздел, это будет просто супер!

Евгения Алексеева
Евгения, воспользовавшись гуглом-транслэйт, я так понимаю, что речь идет об исследованиях детской аутичности. А можно в кратце по-русски, было бы очень интересно, думаю, не только мне Спасибо большое!

Инна, этот раздел был задуман как чисто шведский, с некоторыми переводами. Поэтому я не буду переводить эту статью на русский тут, но с удовольствием выложу ее краткое содержание в русскоязычной части нашего форума. Статья о том, что в Швеции всех малышей в возрасте 2.5 будут в обязательном порядке проверять на "аутичность"

[Sima-Israel]

Увы, Евгения((
Где мои 20 лет(( И почему только в 37 переехала в Израиль((
Теперь уж только в следующей жизни

[Евгения Алексеева]

Увы, Евгения((
Где мои 20 лет(( И почему только в 37 переехала в Израиль((
Теперь уж только в следующей жизни

Вы Star, Серафима, Вы Super Star!


И у нас всё впереди, на всех языках!